Cordovan är ett omåttligt populärt material för skor och läderaccessoarer, med sin speciella karaktär och egenskaper. Det var dock inte förrän för cirka 100 år sedan som det började användas för skor, efter att cordovan-garverierna tvingats vidareutveckla materialet på grund av att en ny uppfinning orsakat en historisk kris för cordovan-näringen. Också kort om Shoegazing After Work i Göteborg 14/11 och Stockholm 21/11.

 

Själva uppkomsten av cordovan är ganska känd, det var på 600-talet som visigoterna, ett av de ursprungliga gotiska folkslagen som huserade i dåvarande Frankrike och Spanien, och sedermera morerna, som utvecklade ett sätt att garva ”shellen”, den del av hästens bak som sitter mellan rumpans muskler och det yttre skinnet. Man matar lädret fullt med oljor och vaxer i garvningen, vilket ger dess lite plastiga finish och bidrar till hållbarheten. Namnet cordovan kommer från Cordoba, det kalifat som morerna byggde upp på Iberiska halvön. Området kring staden Cordoba var ett stort garvericentrum för hela det moriska riket.

Traditionell läderkonst från spanska Cordoba. Bild: Gentleman’s Gazette

Det användes främst som yttre material på exempelvis rustningars bröstplåtar och sköldar. Senare under 1700-1800-talet använde man bland annat cordovan för att skapa riktigt högklassiga läderkonstverk, som man dekorerade allt från väggar till krigsutrustning med. Under 1800-talet och början av 1900 var dock det överlägset största användningsområdet för cordovan läderstriglar för slipning av rakknivar. En marknad som var gigantisk, då alla man rakade sig med rakknivar, och striglar i cordovan var populära inte minst för sin hållbarhet och livslängd.

Strigel i cordovan, som du drog rakkniven fram och tillbaka över för att hålla eggen vass och rak. Bild: Etsy

Men så i början av 1900-talet introducerade Gillette de moderna säkerhetsrakhyvlarna, som innebar att man inte längre behövde slipa ett rakblad, och man bytte till utbytbara rahyvelblad när de var slitna. Efter att dessa blivit billiga och amerikanska militären krävt att alla skulle ha denna typ av rakblad, tog de över helt. Efterfrågan på cordovanläder för striglar dog snabbt, och garverier som jobbat med cordovan var i ordentlig kris. Man tvingades tänka om helt.

En cordovanhud med sin karaktäristiska glans. Bild: Heddels

Tidigare varianter av cordovan var tjockt och styvt material, som inte alls passade för skor. Nu vidareutvecklade cordovangarverierna produkten, gjorde den tunnare och mer följsamt vilket var mer passande för skor. Cordovans karaktär, hållbarhet och möjligheten att få glänsa friskt, gjorde det snabbt till ett eftertraktat skoläder. Framför allt amerikanska skotillverkare satsade på materialet, och det är därför än idag tätt förknippat med dem. När sedan Horween, det idag främsta garveriet för cordovan, började samarbeta med amerikanska Alden blev det jackpot, och framtiden för materialet var räddat. Idag är cordovan också populärt i olika typer av läderaccessoarer och annat, och den som använder en läderstrigel kan fortfarande hitta dem i cordovan, även om man får leta lite mer än för hundra år sedan.

Härlig gammal annons för Wolverine. Bild: Indigo Shrimp

Även britterna använde cordovan tidigt, om än inte i samma utsträckning som amerikanerna.

Vintage-sko i burgundy Horween cordovan av Nettleton. Bild: Classic shoes for Men

 


 

Kommande veckorna är det Shoegazing After Work dubbelt upp. Först på torsdag 14 november i Göteborg hos herrekiperaren Rob & Co, då i samband med en trunk show vi på Skolyx håller. Från klockan 17 i Robins lokal på Grönsakstorget 1. Sedan veckan därpå, torsdag 21 november, är det dags för en AW i Stockholm, som traditionen bjuder sker den på BIerhaus på Tegnérgatan 10 från klockan 18. Välkomna alla som kan att prata skor, dricka öl och ha det trevligt i allmänhet!