Hur kombinera de två starkaste skotrenderna som rått de senaste åren, med traditionellt konstruerade kvalitetsskor på ena sidan och casual sneakers på andra? Självklart genom att göra sneakers tillverkade av högre kvalitet och som i flera fall blandar in metoder från den traditionella skotillverkningen. Också om en Shoegazing After Work i Stockholm 8 maj.

 

Området ”kvalitetssneakers” drogs så klart igång av Common Projects och deras fortfarande omåttligt populära modell Achilles, som såg dagens ljus 2004. Det är också den som är något sorts formmässig bas för merparten av de modeller som lanseras av såväl specifika sneakersmärken, modeföretag och skomärken. Det handlar sammanfattat om minimalistiska, låga sneakers i full grain-läder eller mocka, oftast fodrade helt i läder, med en konstruktion där ovanlädret oftast sys fast i en så kallad Margom-sula (egentligen en specifik tillverkare, men likt med Dainite så har sultypen kommit att kallas så efter det välkända ”originalet”). En sorts bindsula är ditlimmad i botten som täcker gummisulans botten inuti, och ovanpå den har man en innersula som oftast är i någon form av skumgummimaterial med läderovansida. Skor som ofta kostar en hel del, mellan 1 500-3 500 SEK i de flesta fall.

Common Projects modell Achilles, som i mångt och mycket startade dagens våg av trainers i bättre kvalitet. Bild: Common Projects

Kvalitetsnivån på Common Projects och de allra flesta liknande typer är helt okej. Men extra intressant i mina ögon är de tillverkare som tagit det ytterligare ett steg uppåt i konstruktion. För vanligtvis har dessa skor tå- men även hälkappor i plast eller celastic (plastimpregnerat tyg) som inte är särskilt formbart efter bäraren, och bindsulorna görs av ett pappmaterial som inte sällan är det som ger sig först på skon då fukt och slitage får de att luckras upp. Nuförtiden finns märken som väljer mer kvalitetsmedvetna val här, som J. FitzPatricks nylanserade modeller som alla har hälkappor i salpa (leather board på engelska, läderslipdamm blandat med lim och sammanpressat) som formar sig bättre efter foten. Eller som Sweyd som har bindsulor i läder.

En av flera sneakers-modeller som J. FitzPatrick Footwear precis lanserat, som kan förhandsbeställas nu till 20% rabatt. Dessa har bland annat hälkappa i salpa, och en uppbyggd innersula som gör dem riktigt bekväma (även översta bilden). Bild: J. FitzPatrick

Mossgrön sneakers från svenska märket Sweyd, som har en bindsula i läder istället för den mer vanliga pappbindsulan. Bild: Sweyd

Vit trainer gjord av välkända John Lobb Paris. Bild: John Lobb

På senare år har vi också sett fler och fler varianter där man helt anammat traditionella konstruktionsmetoder och kombinerat med sneakers-looken och en lätt trainersula. Här gör man i regel en randsydd konstruktion helt enligt regelboken fram till att man lägger på en tunn läderyttersula, och ovanpå den limmar man sedan sneakerssulan. Denna kan sedan enkelt sulas om utan att innanmätet rörs, på samma sätt som vanliga randsydda. Den här typen av ”fusion”-skor tror jag kommer bli allt vanligare, i takt med att samhället blir mer och mer casual generellt, samtidigt som intresset för hög kvalitet och hållbarhet tilltagit.

En handrandsydd sneakervariant gjord till högsta standard av japanske bespokeskomakaren Hiro Yanagimachi. Bild: Hiro Yanagimachi

Goodyear-randsydd sneaker från brittisk Crockett & Jones. Bild: Crockett & Jones

Tyska Shoepassion har även de flera Goodyear-randsydda sneakers i utbudet. Bild: Shoepassion

C.QP är ett annat svenskt sneakersmärke som bland annat använder gelänk i metall för bättre stabilitet. Bild: C.QP

Ren vit sneaker från Skolyx. Bild: Skolyx

 

 


 

 

Återigen dags för en Shoegazing After Work i Stockholm, på klassiska stället Bierhaus på Tegnérgatan, från klockan 18. Välkomna för att snacka skor och annat över några öl. För er som är intresserade kring Stockholms-AW-kvällarna kan jag rekommendera den här Facebook-gruppen, där det bland annat i demokratisk anda röstas kring vilka datum de ska hållas.