När Goodyear-randsömmen etablerade sig under sista delen av 1800-talet revolutionerade den tillverkningen av randsydda skor och tog den randsydda konstruktionen in i industrialismens era. Här en genomgång av konstruktionens födelse och frammarsch.

 

Lite intressant är att det inte är dess uppfinnare som förknippas med konstruktionsmetoden, utan personen som gjorde den känd. Tvärtemot i fallet med Blake-konstruktionen, där det för gemene man är namnet på uppfinnaren som är synonymt med metoden och inte McKay som förfinade den och gjorde maskinerna tillgängliga på marknaden (mer om Blake/McKay/durksöm i ett eget historieinlägg vid senare tillfälle).
Mannen som uppfann den första maskinen för att sy en randsydd konstruktion hette August Destroy, och året var 1862. Han lyckades få patent på metoden, men överlät sedan detta till James Hanan vid skotillverkaren Hanan & Son, en amerikansk firma baserad i Brooklyn, New York. Det var ett förhållandevis litet företag som inte hade några direkta ekonomiska muskler för att ta metoden att maskinsy randsydda skor ut bredare. James Hanan uppvaktade då bland annat Charles Goodyear  Jr., son till Charles Goodyear som av en slump uppfann det vulkaniserade gummit, alltså metoden att göra ett stabilt och hållfast material av rågummi/latex (det sägs att Goodyear råkade lägga latex som var behandlat med svavel och bly på en varm spis, men lite omdiskuterat och inte den version han själv ville ge utåt). Charles Goodyear Jr. såg potentialen i den maskinsydda varianten av randsöm, och då han var maskinexpert effektiviserade och förbättrade han August Destroys verk.

 

En gammal Goodyear-maskin. Bild: The Holborn Mag

En gammal Goodyear-maskin. Bild: The Holborn Mag

 

Det dröjde till 1876 innan det som vi hädanefter då kallar Goodyear-maskinen dök upp på marknaden. Med maskinen kunde man också sy vändsydda skor, men det var naturligtvis framför allt för randsömnaden den blev en succé. Framåt sekelskiftet spred sig metoden snabbt runtom i världen, och ersatte handrandsömnad på fler och fler ställen. Och egentligen ingick själva maskinen för att sy Goodyear-randsömmen i en större maskinpark, för att effektivt tillverka randsydda skor. Elektrifieringen som skedde i slutet av 1800-talet spelade också stor roll för att ytterligare effektivisera de innan dess ofta hand- eller fotvevade maskinerna, eller körda med ångkraft.
Ännu effektivare blev det i början av 1900-talet när United Shoe Machinery Cooperation samlade företagen McKay Sewing Machine Company, Consolidated and McKay Lasting Machine Company, Goodyear Shoe Machinery Company, International Goodyear Shoe Machinery Company, Goodyear Shoe Machinery Company of Canada, Eppler Welt Machinery Company och Davey Pegging Machine Company under ett och samma paraply, och gjorde mycket effektiva lösningar för kvalitetsskotillverkning. Det ska sägas att detta inte gjordes frivilligt egentligen, utan något man var mer eller mindre tvungna att göra för att skydda investerarna och servicen, och något som låg i linje med hur det såg ut på många håll under den så kallade andra industriella revolutionen och framväxten av den moderna aktiebolagsformen.
Att bottna en sko med Goodyear-randsöm blev ungefär fem-sex gånger så billigt som att göra det med handrandsöm, och istället för att det ägnades kanske 20 minuter åt att sy randsömmen för hand gjordes det på under 20 sekunder med maskin.

 

Här en patentansökan från 1960-talet på en metod för att effektivisera Goodyear-maskinen, bland annat genom att dra åt ovanlädret samtidigt som stygnen sys. Här kan man få en bild av hur en Goodyear-maskin fungerar i praktiken. Bild: Google Apis

Här en patentansökan från 1960-talet på en metod för att effektivisera Goodyear-maskinen, bland annat genom att dra åt ovanlädret samtidigt som stygnen sys. Här kan man få en bild av hur en Goodyear-maskin fungerar i praktiken. Bild: Google Patent images

 

Om vi går in på hur själva maskinen som syr randsömmen fungerar, så är det enkelt beskrivet två armar som läggs på varsin sida av rand, ovanläder och plirband (kanvasremsa som är fastlimmad i bindsulan), och sedan sys en kedjesöm. Från början var det vanliga läderbindsulor som man skar ut lite högre risläppar från, men snart kom man på att det var enklare att limma fast en läderremsa (används knappt alls idag) eller kanvasremsa på en bindsula, då blev det mycket snabbare och därmed billigare att få ihop en bindsula med fästpunkt då i form av ett plirband, och man kunde också använda billigare bindsulematerial (idag används allt från riktiga, rätt tjocka läderbindsulor av bra kvalitet till rätt usla, tunna så kallade läderboardbindsulor, vilket är läderslipdamm som blandas med lim och pressas ihop till plattor), och allt däremellan. De främsta nackdelarna med Goodyear-randsöm jämfört med den handrandsydda konsruktionen är kedjesömmen istället för skomakarsöm/lock stitch, där den siste låser varje söm för sig, att man har ett plirband fastlimmat på bindsulan istället för en hel bindsula i läder som i handrandsytt, och att hålrummet som behöver fyllas mellan bind- och yttersula blir större på en Goodyear-randsydd sko. De främsta fördelarna med Goodyear-randsytt gentemot handrandsytt som brukar lyftas fram är naturligtvis den överlägsna effektiviteten och kostnadsminskningen hos Goodyear, samt att man kan sy jämna och om man vill täta stygn som inte heller riskerar att sabba ritsläppen framme vid tån (det kritiska området när man handrandsyr, då stygnen hamnar så tätt i den skarpa böjen).

 

En sko sys med Goodyear-maskin. Bild: The Holburn Mag

En sko sys med Goodyear-maskin. Bild: The Holburn Mag

 

Goodyear-maskinen har naturligtvis utvecklats och förfinats genom åren. Den största förbättringen var så klart när de elektriska maskinerna kom, men även andra utvecklingar har skett som gjort att precisionen blivit bättre och även snabbheten har ökat. Det finns ett antal tillverkare av Goodyear-maskiner, McKay-maskiner och andra skotillverkningsmaskiner i världen idag, och dagens maskiner är hypermoderna saker med mycket datastyrning, touchscreen-skärmar och så vidare. Idag är det företaget ESM, European Shoe Machinery Company, som är störst i världen på tillverkning av nya Goodyear-maskiner, baserat i Kettering i Northampton. Den tidigare jätten British United Shoe Machinery baserat i Leicester gick i brutal konkurs vid millenieskiftet 2000, men lyckligtvis för alla fabriker som stod med maskiner från företaget så startade efter ett antal år ur askan några tidigare anställda på British United Shoe Macinery företaget Advent Technologies som erbjuder reservdelar och service på det tidigare företagets maskiner.

 

Världens mest moderna Goodyear-symaskin, från European Shoe Machinery Company. Bild: ESM

Världens mest moderna Goodyear-symaskin, från European Shoe Machinery Company. Bild: ESM