Ett ämne som det ofta frågas om och diskuteras kring är olika skokonstruktioner. Trots att det finns bra information på många ställen på nätet, så är det sällan det är samlat olika jämförelser på ett och samma ställe, och ofta uppstår förvirring mellan vad som är vad och vad saker heter på engelska och svenska. Här tänker jag därför göra en kortare men ändå förhoppningsvis lättfattlig förklaring av de flesta skokonstruktionsmetoder som existerar.

För att reda ut saker och ting och försöka göra det så tydligt som möjligt använder jag i de flesta fall både den engelska och svenska terminologin.

 

 

Cemented / Limmad
Den simplaste och billigaste bottningsmetoden där skons delar helt enkelt bara limmats ihop med starkt lim. Skorna blir lätta och mjuka. Går i regel inte att sula om, mer än att lägga på ny slitsula utanpå den nedslitna yttersulan.

 

Barker Aaron, en sko som är ihopsatt enbart med lim. Det syns på den tunna sulan och att sulkanten är mycket nära ovanlädret. Bild: http://www.donaghys.co.uk

Barker Aaron, en sko som är ihopsatt enbart med lim. Det syns på den tunna sulan och att sulkanten är mycket nära ovanlädret. Bild: Donaghys

 

 

Blake / Durksydd

Den enklaste varianten av de sydda konstruktionerna, som precis som en helt limmad sko är flexibel och nätt men då med en söm som ger extra styrka. Sömmen går helt enkelt rakt igenom bindsula, ovandel och slitsula  Tål väta mycket dåligt, då vatten kan rinna rakt igenom sömmen in i skon och det finns heller inget skydd från sidan. Görs en ritsnedläggning (när avlappssömmen under sulan döljs genom att sömmen sys i en skåra i slitsulan som sedan täcks igen) tål de väta bättre. Går, tvärtemot vad många tror, att sula om, så länge skomakaren har en durksymaskin. Dock är antalet omsulningar begränsat då sömmen varje gång tenderar att göra nya hål i ovanlädret som tillslut blir håligt som en ost och inte riskerar att inte hålla ihop.

 

En översikt över hur en blake-/durksydd sko är gjord. Bild: http://www.mydenimlife.com

En översikt över hur en blake-/durksydd sko är gjord. Bild: My Denim Life

Ett par blake-sydda Santoni. Konstruktionen är vanligast bland just italienska tillverkare. Bild: http://azure.sarenza.net

Ett par blake-sydda Santoni. Konstruktionen är vanligast bland just italienska tillverkare. Bild: Sarenza

 

 

Bologna
Påminner mycket om blake-konstruktionen med en söm som går rakt igenom från yttersulan till bindsulan, och delar många av dess för och nackdelar. Men skillnaden är att på bologna-konstruerade skor så är ovanlädret ihopsytt likt en strumpa med en tunn mjuk läderinnersula (kallas därför ibland också för mockasin-konstruktion), där hela ovandelen görs klart först och sedan sys slitsulan på. Det här möjliggör ännu mjukare skor än blake-sydda.

 

Ovandelen av en Bologna-sydd sko är här på väg att avslutas. Bild: http://www.bexley.com

Ovandelen av en Bologna-sydd sko är här på väg att avslutas. Bild: Bexley

 

 

Goodyear welted / Goodyear-randsydd
Den vanligaste konstruktionsmetoden för kvalitetsskor. Benämns i Sverige oftast som bara randsydd, vilket enligt mig egentligen är felaktigt. Här limmas en kanvasremsa fast i bindsulan som fästs med ovandel och en läderremsa som kallas för welt/rand. Den sömmen som kallas för Goodyear stitch eller randsöm sys med en Goodyear-maskin, namngiven efter dess uppfinnare Charles Goodyear. Randen sys sedan med en avlappssöm (på engelska kallas den allt möjligt, bla channel stitch, sole stitching eller lock stitch) fast i i slitsula och eventuell mellansula. Konstruktionen ger en stark och relativt vattentålig sko som är enkel att sula om, då avlappssömmen och slitsulan enkelt kan tas bort för sig utan att bindsula och ovanläder påverkas. Skon är dock styvare och mindre flexibel än exempelvis en blake-sydd sko.

En nackdel med skor som är Goodyear-randsydda är något som på engelska heter gemming, eller på svenska användning av plirband, och det är den nämnda fastlimmade kanvasremsan. Det här görs då bindsulan inte klarar av belastningen från Goodyear-maskinen annars. Problemet med gemming är att kanvasremsan blir sliten och kan med tiden lossna och gå sönder, och den kan vara bökig att byta ut. Detta försvårar med andra ord omsulning av skorna när de börjar bli riktigt till åren. Inte jättevanligt att det händer dock, men finns liten risk.

 

Översikt av en Goodyear welted-konstruktion. Bilden är inte helt perfekt då den missar att ta med den utskurna del av bindsulan (kallad insole på bilden) som går kanvasremsan är limmad på. Bild: Styleforum

Översikt av en Goodyear-randsydd konstruktion. Bild: Styleforum

Ett par Barker där hälften av welten/randen hittills sytts fast. Den vita remsa som syns på insidan av bindsulans fästdel är alltså den fastlimmade kanvasremsan som används vid så kallad gemming. Bild: http://www.bartidesign.com

Ett par Barker där hälften av welten/randen hittills sytts fast. Den vita remsa som syns på insidan av bindsulans fästdel är alltså den fastlimmade kanvasremsan som används vid så kallad gemming. Bild: Barti Design

 

 

Hand welted / Handrandsydd
Som namnet antyder så är metoden i princip identisk med ovannämnda Goodyear-konstruktion, men skillnaden är alltså att här används inte en Goodyear-maskin för att sy randsömmen utan den sys helt för hand. Metoden används av alla bespoke-tillverkare men även av vissa Ready to Wear-tillverkare som exempelvis Saint Crispins, Vass och Meermins Linea Maestro-linje. Det är en konstruktion som tar tid och därmed kostar. Enda egentliga viktiga skillnaden rent konstruktionsmässigt är att hand welted/handrandsydda skor inte använder sig av gemming, då handsömnaden av welt-/randsömmen är betydligt mer skonsam. Här skärs en läpp ut ur bindsulan som randsömmen fästs i. Hålrummet blir då också mindre än på Goodyear-randsydd sko, så kompaktare konstruktion som inte behöver fyllas med mycket korkmassa. Detta kombinerat med den precision som det handgjorda medför gör att de flesta klassar detta som den finaste konstruktionsmetoden.

 

När welt-/randsömmen sys helt för hand görs först hål genom bindsula, ovanläder och rand med en vas syl, därerfter sticks de två tjocka trådarna igenom från varsitt hål med långa smala nålar ofta tillverkade av svinborst. Bild: Claymoor's List

När welt-/randsömmen sys helt för hand görs först hål genom bindsula, ovanläder och rand med en vas syl, därerfter sticks de två tjocka trådarna igenom från varsitt hål med långa smala nålar ofta tillverkade av svinborst. Bild: Claymoor’s List

 

 

Stormwelt/Stormrand
Exakt samma konstruktion som ovannämnda Goodyear- eller handrandsydda metoder, med skillnaden att en grövre welt/rand används för att göra skorna ytterligare lite tåligare mot väta, då randen som går upp en bit mot skons ovandel gör att vatten inte lika lätt kan ta sig in från sidorna. En stormrand kan också sys dit på en Blake/Rapid-sydd sko, något som exempelvis Rider Boot Co använder sig av.

 

Översikt av en sko konstruerad med storm welt/stormrand. Texten visserligen på franska, men delarna har vi redan gått igenom ovan, här syns i alla fall hur randen (den gröna) är större och täcker mer av sidan på skon.

Översikt av en sko konstruerad med storm welt/stormrand. Texten visserligen på franska, men delarna har vi redan gått igenom ovan, här syns i alla fall hur randen (den gröna) är större och täcker mer av sidan på skon.

Sko där man ser stormranden ovanför den kontrasterande avlappssömmen. Bild: http://www.johnrushstonshoes.com

Sko där man ser stormranden ovanför den kontrasterande avlappssömmen. Bild: John Rushton Shoes

 

 

Blake/Rapid
Påminner lite om en randsydd sko med många av dess fördelar, men skillnaden är att istället för en rand använder man en extra mellansula. Här fästs bindsula och ovanläder med en mellansula med hjälp av en rak blake-/durksöm. Under den fästs sedan själva slitsulan som sys dit med en Rapid-söm. Det här ger en sko som är relativt vattentät och där det enkelt går att byta ut yttersulan utan att man behöver påverka fästningen av bindsulan och ovandelen, det görs på samma sätt som på en randsydd sko.

 

En blake/rapid-sydd sko är konstruerad på ovanstående vis

En blake/rapid-sydd sko är konstruerad på ovanstående vis. Dock är i regel mellansulan tunnare och yttersulan tjockare än bilden visar.

Det är väldigt svårt att se skillnad utifrån på en blake/rapid-sydd sko som denna ovan och en randsydd sko. Båda senaste bilderna: http://www.mydenimlife.com

Det är väldigt svårt att se skillnad utifrån på en blake/rapid-sydd sko som denna ovan och en randsydd sko. Båda senaste bilderna: My Denim Life

 

 

Norvegese/Becksöm
En  avancerad bottningssmetod som ger robusta skor. Grunden konstruktonsmässigt är att ovanlädret viks utåt och sys med en becksöm fast med ovanläder och bindsula. Den sömmen syns också utifrån. Sedan sys ovandelen fast i yttersulan med en avlappssöm. Det som gör det rörigt är att det sedan finns mängder med olika variationer av denna grundkonstruktion, i vissa fall används en rand utanför ovanlädret, ibland används bara flera mellansulor och ingen rand, ibland används fler sömmar än bara två som antingen har en praktisk funktion i att hålla fast en mellansula eller i vissa fall enbart är för syns skull, och så vidare. Det man kan säga är dock att norvegese-/becksömstillverkade skor i princip alltid är gjorda helt för hand, även om det uppfunnits en maskin för konstruktionsmetoden i Sverige som dock aldrig blev populär.

Översikt av en norvegese-/becksömskonstruktion med två sömmar och welt/rand. Bild: http://theshoesnobblog.com

Översikt av en norvegese-/becksömskonstruktion med två sömmar och welt/rand. Bild: The Shoe Snob

Här översikt där tre sömmar används men istället för welt används extra mellansulor. Bild: Styleforum

Här översikt där tre sömmar används men istället för welt används extra mellansulor. Bild: Styleforum

Ett par norvegese-chukkas från Enzo Bonafe. Bild: http://www.enzobonafe.com

Ett par norvegese-chukkas från Enzo Bonafé. Bild: Enzo Bonafé

 


Veldtschoen
En metod som påminner en hel del om norvegese-kontruktionen, där ovanlädret också viks utåt, men som är enklare att göra och där man kan använda maskin. Ibland benämns den också stitch down. Skorna blir mycket vattentåliga och bottningsmetoden är vanligast bland grövre kängor. Det finns lite olika varianter av veldtschoen-konstruktionen, där grundvarianten är att ovandelen viks utåt och sys fast direkt i slitsulan med en avlappssöm. Varianter på detta är att under ovandelen fästs en rand som fäster bindsulan, och ibland används också en extra söm som syr fast en mellansula.

 

Den mest avancerade av de olika veldtschoen-metoderna, där tre sömmar används för att fästa de olika delarna.

Den mest avancerade av de olika veldtschoen-metoderna, där tre sömmar används för att fästa de olika delarna.

Så här ser oftast veldtschoen-skor ut, grova kängor gjorda för att tåla det mesta.

Så här ser oftast veldtschoen-skor ut, grova kängor gjorda för att tåla det mesta.

 

 

Wood pegged, brass pegged/Trä- eller mässingpliggade
Mycket gammal metod som inte är särskilt vanlig längre, där man fäster bindsula, ovandel och yttersula med  trä- eller mässingspliggar. Ovandelen säkras med bindsulan med små stift, innan pliggarna slås i. Vanligast av dessa två är idag träspikarna, exempelvis använder Saint Crispin och Meermin (på begäran vid MTO-beställning) av träpliggade midjor. Det är i mina ögon oerhört vackert med en sula där man ser de små pliggarna sticka fram.
Tecknad genomskärning av en sko som är wood pegged/träpeggad.

Tecknad genomskärning av en sko som är wood pegged/träpliggad.

Vacker träpliggad sko där man ser raderna av träpligg under sulan. Bild: http://www.zimmermannkim.com

Vacker träpliggad sko där man ser raderna av träpligg under sulan. Bild: ZimmermanKim

Ett par RM-Williams med mässinsspikad konstruktion. Bild: http://bootsonline.com.au

Ett par RM-Williams med mässinsspikad konstruktion. Bild: Boots Online

 

Då det är mycket fakta ovan är det mycket möjligt att det någonstans brister på grund av felskrivning eller kunskapslucka. Har du synpunkter skriv gärna en kommentar om det, eller om jag missat någon konstruktionsmetod.